I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Den här uppsatsen bidrar till debatten om hållbara statsfinanser genom att utvärdera olikamått på statsskulden. Uppsatsen består av två delar: en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Litteraturstudien diskuterar olika definitioner av statsfinansiell hållbarhet såvälsom problem relaterade till att mäta statsskulden. Den empiriska undersökningen är baserad på regressionsanalyser, och utmynnar i slutsatsen att nettostatsskulden är en bättre indikatorpå hållbara statsfinanser än vad bruttostatsskulden är. Följaktligen bör ett lands nettostatsskuld och nettoförmögenhet - vilka ofta bortses från - få större utrymme i debatten.

Syftet med studien är att undersöka makroekonomiska variablers effekt på Dow Jones och OMXS30, med hjälp av en lämplig ekonometrisk modell. Vidare är syftet att analysera möjligheten för börsprognostisering och analysera om denna möjlighet är lika stor för Dow Jones som för OMXS30. Detta kommer att ske genom att undersöka motsvarande variabler för respektive lands aktieindex. Variablerna arbetslöshet, ränta och oljepris visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken Dow Jones eller OMXS30. Det visade sig dock att aktieindexen reagerade på samma sätt, för respektive lands variabler..

USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt. Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika modeller. Den första heter klass- och väljarmobilisering och går ut på att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande välfärdsstater.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export.

Beslut förekommer dagligen och är en pågående process i alla företag världen över. Beslutsprocessen kan ta form på olika sätt och det beror framförallt på hur ett lands kultur ser ut. Vårt syfte med denna uppsats har varit att studera kulturens inverkan på beslutsprocessen i japanska respektive svenska företag. Undersökningen beskriver respektive lands beslutsprocess. Utifrån detta har vi sedan studerat fem olika kulturella aspekter som påverkat beslutsprocessen, samt gjort en jämförelse mellan länderna.

FDI har sedan början på 80-talet växt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgångarna till finansiellt och fysiskt kapital i världen. FDI har enligt många studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gäller främst för outvecklade länder men också utvecklade länder. Studiens mål var att hitta viktiga faktorer som påverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjälp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt.

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity har blivit mycket omtalad och betraktas ofta i media som en optimal modell, där danskarna sägs vara tryggast i Europa i sin arbetssituation. Förespråkare av både den danska och den svenska modellen hävdar tryggheten som en viktig grund i de respektive arbetsmarknadsmodellerna. I det danska systemet ska tryggheten ligga i enkelheten att få nya jobb, till skillnad från i Sverige där tryggheten ska ligga i svårigheten för arbetsgivaren att avskeda personal. Utifrån denna bakgrund är syftet med uppsatsen att jämföra individens upplevelse av den arbetsrelaterade anställningstryggheten i Danmark och Sverige. Finns det skillnader i de faktorer som påverkar den upplevda anställningstryggheten och går dessa att koppla till respektive lands arbetsmarknadsmodell? För att genomföra studien skapades en enkät som delades ut till 30 respondenter i respektive land.

Familjejurister ställs idag ofta inför komplicerade fall som leder till än mer komplicerade bedömningar när det gäller äktenskapsmål av internationell karaktär. Globaliseringen tar för var dag mer fart och många väljer att flytta över nationsgränserna där det händer att relationer och äktenskap ingås. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir även vanligare. För att kunna behärska internationella familjefrågor måste kunskap om svensk och utländsk internationell privat- och processrätt finnas. Det är sällan säkert vilket lands lag som är bäst och som går att åberopa.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.